RECENSION: DE KALLAR OSS BARNES: APELSINLUNDENS FK - BARNES UNITED

Först måste man ställa sig frågan: behöver vi ännu en sequel i den seglivade Barnes United-serien?

Som vanligt står det snarare socialrealism än feelgood på schemat och det är i ärlighetens namn inte en speciellt upphetsande story den här gången heller. Temat känns igen: Barnes kommer till Brommaplan. Aningen nervösa, men ändå laddade. De ska kämpa till sista blodsdroppen. Men när de ställs mot en övermäktig fiende tar matchen en vändning de inte ens i sina mörkaste fantasier kunde ana. Det blir var man för sig själv och det som först såg ut som ett rutinuppdrag blir en kamp på liv och död. En kamp som slutar i moll. Inget nytt under solen, men andra ord.

Precis som i de två senaste i serien ("From Russia with Love: Stockholm Internationals möter Barnes United" samt "Nu fightas vi igen: Barnes United möter Medborgarplatsens FF) har man i alla fall försökt få in lite actionsekvenser. Dock är de alldeles för få till antalet - och därtill taffligt utförda. Av den för genren ack så nödvändiga fingertoppskänslan märks inget. Antagonisterna är närmast karikatyrmässigt utmejslade (rakade huliganer, dryga ungar, en klen gummipojke i målet) och regin är allt annat än flyhänt. Dock ska den regissören (britten Michael B) inte beskyllas för allt. Visst, det dök upp några lättköpta intriger (Martins galna bjudning och missade friläge samt den slapstick-artade hörnscenen som betydde 2-0) och det snöpliga 3-1-slutet är ju närmast ett plagiat av föregångarna, men sett till det stora ligger problemet betydligt djupare än så. Ensemblen verkar helt enkelt inte kunna ta regi - eller så förstår de inte alls vad regissören velat. Närvaron lyser med sin frånvaro. Men stundtals - och då menar jag verkligen bara stundtals - börjar man i alla fall närma sig den underhållning Barnes United innebar under de tidigaste säsongerna. Något ligger och puttrar under ytan, men blir bara en vag antydan i slutresultatet. Men det är orättvist att bedöma Barnes på actiongrunder. Man måste ta Barnes för vad de är. Inte speciellt spännande eller nyskapande, men fans av Ken Loach, Lukas Moodysons senare alster och Michael Haneke lär i alla fall få några moment av underhållning. Även om de, som sagt, är försvinnande få.

Betyg: Två röda rävollon av fem möjliga.

Jan-Olov Andersson.

Kan vi klubba detta?

Har vi lyckats fånga Barnes essens? I så fall, skriv namn, önskat nummer och storlek i kommentarsfältet så vi får iväg en order innan Kungen lämnar Carlos.

Klubba klubbmärke?

Vi har varit ute och snott rejält på nätet. Således en loggaomröstning. Vad ska vi ha på tröjorna (om Carlos fixar emblem också..)?
Förslag följer nedan. Rösta och kommentera! Och har ni bättre förslag så är det bara att hojta till.

1.

2.

3.

4.

5.

Söndagens äppelkindade korpfotbollsmatadorer

Match söndag 27/1 kl. 14.05.
Anmäl er medelst kommentar.

Barnes Utd för allt vad tyget håller

Vad sägs om nytt matchställ?

En uppsättning tröjor och shorts, efter vår egen design och våra egna önskemål, i glansigt och lent svart tyg - alltihopa handsytt av sportuniformsskräddaren Carlos (adress: Från restaurangen El Gallito, ett halvt kvarter väster, Estelí, Nicaragua)?

Prisexempel shorts + t-tröja (inkl. siffra och namn på spelare på ryggen, samt Barnes Utd på bröstet): ca 90 kr/person

Priset kan bli någon tia högre om designen blir mer avancerad.

Är vi intresserade? Det vi i så fall behöver är att enas om design och färger, vilka namn som ska stå på ryggen och vilka siffror var och en vill ha. Beställningen måste sedan göras innan januaris slut.

Vänliga hälsningar/
Kungen (som är tillbaka på svensk fotbollsplan i mars)

Impossible Germany

Åldermännen i Barnes samåker i bil mot Sporthallarna. Lugnast så. Att sitta tillsammans med lagets ungdomar på t-banan innebär en plågsam stund. De livas och kivas och lever om. Man skäms när andra passagerare blänger besvärat mot Michael och Martins höga röster. Christian stinker lördagssprit. Örtquist gallskriker efter gussar. Magnus moonar över Tranebergsbron, Johan cyklar parallellt och drar fingret mot hela tåget. Nya vrål ekar i vagnen. Folk skruvar på sig. Bäbisar vaknar i barnvagnar.

Anders och Fredrik sitter tysta i bilen samtidigt. De lyssnar på skidskytte på sportradion. Norska framgångar igen. De suckar. Men samtidigt konstaterar de att skidskytte är en av de bästa tv-sporterna som finns. "Så in i helvete roligt", utbrister Anders, helt utan ironi. Fredrik myser av härliga minnen från tidigt 2007 när Sveriges mixlag tog guld. Ca 30 timmar senare tar mixlaget mot pris i Globen för årets lag under sportgalan och det lär aldrig Barnes Utd få göra men detta till trots finns faktiskt ändå vissa likheter lagen emellan.

- Alla i Sveriges skidskyttelandslag verkar trevliga. Somliga är t.o.m rätt roliga (Ferry). Samma sak gäller Barnes. Alla är trevliga och några är rätt roliga på sitt sätt.

- Båda lagen innehåller snubbar som är namne med legendariska playboys: Björn/Bryan Ferry och Anders Svensson (nåja...).

- ACO och Martin har samma frissa.

- Båda lagen skjuter rätt illa.

- Båda lagen är anförda av gastande galenpanna med stort hjärta (Pichler resp Michael).

- Båda lagen har vunnit varsin gång (skidskyttarna VM-guld och Barnes mot grönklädda motståndare med 5-3)


Söndagen var sig lik för de båda lagen. Skidskyttedamerna missade tavlan och Barnes träffade mest bara stolparna. ACO gjorde lysande ifrån sig i spåren och Barnes hade ett samlat spel, lugnt försvar och ett par tre fina anfall. Barnes reduceringsmål var en upprullning som hämtat ur (här håller jag instinktivt på att skriva Rekormagasinet, trots att jag aldrig sett ett Rekordmagasin i hela mitt liv. Snacka om att Arne Hegerfors referat påverkat ens ordförråd!)...Busters Barnes Utd med Roy Rovers i spetsen. Men som vanligt torsk, 4 - 1 denna gång. Men som sagt, hyggligt bra spel, trots allt.

Om några veckor är det VM i Östersund. Det pirrar av förväntan i magen. Låt oss sätta målet att vi ska ha en vinst och en oavgjord innan dess. Jag tror på mental träning och nu vill jag att alla i Barnes blundar och sätter målbilden "segerkramar, skratt och skott i krysset" framför sig. Om Pichler fixade det ska vi också kunna göra det.

Söndagens Barnes från Bahnhof Zoo

Match söndag 13/1 kl. 14.05.
Anmälan via kommentarer nedan.