Distraktioner. Jäkla förkylningstider. Inga anmälde sig till match. Robin, Anders och Fredrik såklart, var som vanligt med, men sen inga fler. Tre timmar innan match var Barnes första walk over så här nära (*måttar här ca 6 cm mellan tummen och pekfinger...känner igen det måttandet...vad mer är det nu igen som har det måttet?). Men som en blixt från klar himmel anmälde sig Örtis (i väldigt uppjagad ton) och kort därpå Christian. Fullt lag...puh.
Distraktioner. Helgen hade innefattat denna ekvation:
Christian + Svensexa. Några av er fattar hans status. Men nu tänker jag erbjuda ytterligare en dimension i denna skräckmatematik:
Christian + Svensexa + Berlin. Sug på den. Christian kom i princip direkt från en svensexa som hölls i Berlin. Nu kan ingen fatta hans status.
Distraktioner. Anders berättade om sin helg och jag frågade hur full han varit. "Mjaa, halvfull kanske", sa han, ty halvfull hade han varit när han skulle hem från krogen sent i fredags och i jackfickan hade han mölat ner handskarna och i tunnelbanespärren mölade han även ner sl-kort och plånbok nyss nämnda jackficka och när han sen skulle ta på vantarna drog han omedvetet med plånboken ut ur fickan och vips var den borta. Så lyder i alla fall hans teori. Sjukt jobbigt. Men det blir bara värre: "Men nu är det så pikant att på tisdag ska jag på semester", berättade han vidare. "Till Hong-Kong och sen till Vietnam...men nu får vi väl se hur det blir med det...".
Så ni hör vilka förutsättningar vi hade. Men vi gjorde en okej match. Släppte in nåt skitmål, missade några fina chanser och torskade hedersamt med 3-0. Vi slet på rätt samvetsgrant alla fem, men det är rätt svårt. Ribba, som motstånd hette, är vid min Gud inga bollgenier. Hade vi inte tvingats hålla igen, pga av rädsla för att jaga livet ur oss, hade vi kunnat föra denna match. Nu fick vi långa stunder stå och vänta på defensiv planhalva medan de tultade omkring i hopp om att få till några hyggliga passningar. Med några fler i laget hade vi kunnat jaga och störa. Just denna match hade det funkat riktigt bra. If wishes were horses. Jäkla förkylningstider.
Ingen vet om Christian vaknat efter hemkomst efter Berlin- och Barnes-helg. Har inte hört något. Och ingen vet om Anders kom iväg på semester. Om han lyckade fixa nya kontokort och nytt ID mm har han lovat publicera en resedagbok här på bloggen, ett löfte som jag faktiskt ber för (morgonbön, ska tilläggas).
Men hör ni. Nästa match kanske Christian sover över och kanske att Anders är i Vietnam. Ett tips är att sätta en kråka i almanackan då. Runt lunch på söndag: Barnes.
