Unik tjuvtitt på Ledins VM-låt

Redan nu kan Barnes Utd publicera en unik förhandstitt på Ledins VM-låt. Vi träffade honom under avslappnade former i studion.

Barnes Utd: Hej Ledin! Hur går det med VM-låten?
Ledin: Alla tiders. Aaahhh. En härlig ära att få vara med om nåt sånt här, att få vara en del av laget nästan.
Barnes Utd: Men hur låter den då?
Ledin: Glad och basic. Båda fötterna på jorden. Ah!. Tänk lite Hooters, tänk lite Nordman. Muah! Och så ett jävla drag haha haha haha! Wow!

Ledin sätter på en första råkopia av låten och langar över ett papper med text och ackord. "Där kan du få", säger han, "så du lär dig den till Brolle och gänget börjar skruva in strutar i kassen!"

Barnes Utd: Brolle?
Ledin: Wow!

Här följer ett unikt utdrag:

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!

Refr:

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!

------- D----------------A----------------D----------------A-------
"..... sverige! ........sverige! ........sverige! .......sverige!


Barnes Utd: Oj, vilken rökare! Det råder inget tvivel om vilket land vi ska heja på!
Ledin: Vad menar du?

Dokument: Hat

Ett gäng kompisar, ett korplag. Många garv, många ryggdunkningar. Men under ytan i det mysiga korplaget fanns en cancersvulst av hat och ondska. Läs det skakande repotaget om ett gäng stockholmskillars nedstigning i en avgrund av pur ondska. En ondska som till slut mynnade i det många kallar "Slagsmålsskandalen".

Frilansjournalisten Lars Torngren och fotografen Beatrice Neugarten har under flera års tid följt Barnes Utd. Detta är deras skakande berättelse. Alla namn i repotaget har ändrats med hänsyn till de inblandade och deras familjer.

Lördag. "Jobba hem...för faaan!" Vrålet ekar i sporthallen. Sonny springer desperat hemåt. Precis i rätt sekund lyckas han få en tå på bollen och hans ständige vapendragare Tony täcker upp och rensar bort bollen. De två backarna nickar till varandra och de klappar sina respektive högerhänder mot varandras som ett "bra jobbat". Matchen är strax slut och Barnes Utd håller på att säkra ytterligare en seger. Efter slutsignalen är det mycket garv i omklädningsrummet. Folk skämtar om dåliga skott och missade passningar. "Faan, Johnny, två baljor idag!", hojtar Benny samtidigt som han rufsar håret med en handduk. Johnny är en av lagets bästa målskyttar, men också lagets tänkande August. Johnny flinar under sin lugg och nämner pliktskyldigt att han fick bra passningar, "det var ju bara att sätta dit foten". Johnny väntar tills alla har gått innan han duschar. Efteråt tar han tunnelbanan in mot city.

Tisdag. Sonny slår på tv:n. Han zappar planlöst mellan kanalerna. Han är hungrig. Går ut i köket och tar en macka. Orkar inte bre den. Och därefter orkar han inte äta den. Han känner sig tom och förvirrad. Då får han ett sms...

...Jerry håller på att gå sönder av frustration. Hård gangsta-hiphop pulserar i hans studentlya. Han rotar bland pizzakartongerna efter sin mobil och skickar ett sms till Sonny. Ända sedan sms uppfanns har han och Sonny sms:at varandra. Små korta meddelanden. Bekräftelser. Denna gång skriver han blott "ses kl 6". Det borde räcka.

Tre timmar senare ligger Sonny hemma i sin soffa med tre revben knäckta. Smärtan är påtaglig. Han är fruktansvärt arg. Han gnuggar irriterat bort en kaffefläck på sitt vardagsrumsbord. Samtidig sitter Jerry med en Cola på en restaurang. Isbitarna kluckar försiktigt mot glaset. Han fumlar lite med servetten och ler blygt. Rycker på axlarna. På andra sidan bordet sitter hans sällskap. Det vankas anka. Någon några bord bort hostar. Dofter blandas.

12 timmar tidigare. Johnny är sen till jobbet, men har tur. Bussen kommer nästan omedelbart. Han kliver på och visar månadskortet för chaffisen. Johnny placerar sin väska mellan benen och bussen sätter fart mot nästa hållplats. Han är trött. Han vill jobba av den dag så fort som möjligt. Johnny ser fram mot kvällen. Om han bara visste vad som väntade.


Lars Torngren och Beatrice Neugarten återkommer med fler avslöjande repotage under våren.

Matchfritt i helgen

Sov, drick glögg, pilla er i naveln eller gör vad ni vill. Nästa helg blir det tjat och gnat igen.

Barnesprofiler i slagsmålsskandal!

Enligt obekräftade uppgifter har under tisdagskvällen två spelare ur Barnes Utd råkat i slagsmål med varandra. Rykten gör gällande att en av kombatanterna skadat flera revben under incidenten.

"Det var rena vilda western", säger ett vittne som vill vara anonymt, "de slogs som om det gällde livet". Spelarna har under säsongen utmärkt sig som pålitliga försvarare på planen. Privat har deras relation varit en helt annan. "Det var nog mycket skit som länge florerat under ytan som kom upp igår", fortsätter vittnet. "Jag vet faktiskt inte exakt vad det gällde, fruntimmer kanske, eller så att allt gått på skit för Barnes senaste matcherna". Det är ännu osäkert om alkohol varit inblandat. Barnes Utd:s kapten Martin har inte gått att nå för en kommentar.

Hemtrevlig 3:a säljes. Visst renoveringsbehov.

Otroligt långsökt...men är inte Barnes Udt lite som en lägenhet? Städad och putsad inför helgens visning. Snart skall nittiotre par 34-åringar träda in och killarna ska knacka på dubbelgipsväggarna och sen ska killarna (igen, eftersom även killar är intresserade av inredning) rynka på näsan åt det hemska kaklet på muggen och tjejerna står redan på muggen för att det första de kollar är plats för skötbordet till den ofödde, men påtänkte lilla bebisen - med redan färdigt arbetsnamn, trots brist på sperma som träffar ägg...men allting ligger utstakat för våra nittiotre par i alla fall. Barnes Utd välkomnar, som sagt. Vi ser okej ut. Vi kan bli dyrköpta. Inga skavanker är ännu påträffade och ändå har visningen pågått en kvart. Små belåtna leenden börjar infinna sig på 186 läppar. Mäklaren, som står där med papper i sina svettiga händer, börjar känna en hoppfull låga tändas. Nåväl - ingen idé att slappna av än, behåll blompinnen i röven - då är ryggen rak! När nästan halva visningstiden har passerat börjar det mumlas pengar från några av paren. Mäklarens mungipor börja rycka. Men vad händer? Helt plötsligt strålar solen i genom fönstren och en liten missfärgad fläck i taket avslöjas. "Är det fukt däruppe?", undrar en glasögonprydd äcklig bankbrud med skånsk dialekt och som ett skott tittar hennes glasögonprydda äckliga advokatkille också på fläcken och mäklaren hinner inte lugna, hinner inte dementera...fan! Målvakts-Fredrik hann inte kasta ut bollen inom sex sekunder, när han slängde upp bollen till anfallet blåste domaren (som var till förvilling lik Östen Warnebring) av och Barnes Udt:s argument "men va fan" bet inte på honom, frispark, ställa upp mur, kolla murens stolphörn, mål...va fan..."Öh, domarn, jag hade ju inte ställt upp muren ens!"..näpp...ett noll i arselet en sekund innan halvtid. Inför andra halvlek är det Jobba Jobba Jobba som gäller. Mäklaren vet att om denna lägenhet ska bli såld får inga fler fuktfläckar hittas. Upp med ytterligare en blompinne i röven, håll ryggen rak. Fem minuter hinner gå och sen är det dags igen. En norrlänsk hiphoppare med ironisk ishockeyfrisyr och hans norrlänska hiphopbrud med lika ironisk ishockeyfrisyr känner på golvplattorna bakom toastolen och visst, de sitter löst där, och de ruskar på sin huvuden så att nyckelkedjor och halsband och piercingar rasslar som väckarklockor och samtidigt i sovrummet avslöjas att parketten har ett par rejäla skönhetsfel, djupa revor under sängen...Två noll - pang, tre noll - pang...och Barnes är på knäna. Vår käre mäklare inser givetvis att slaget är förlorat, men man kan ju inte bara dra. Hur skulle det se ut, tänk att bara slänga alla papper som konfetti, släppa en brakskit och dra...nä, anfall är bästa försvar(...tjenare). Så med en på tok för spänd och gäll röst börjar nu vacker utsikt, fin tvättstuga, nära till buss att rabblas. Men bakom ryggen hittas ytterligare dåligt fogade klinkers av en Bruce-är-the Boss-typ från Väsby, nån dåre från Göteborg med en inte ett dugg ironisk ishockeyfrisyr flinar överlägset åt den usla avrinningen i badkaret, Barnes Utd ligger under med fem noll och det är tio minuter kvar...och vi orkar inte längre...vi tar slut...Jörgen Brink-slut.

Kristofer, Kalle, Anders och Fredrik. Kalles två brorsor. Vi gjorde så gott vi kunde. Vi höll stången lite drygt halva matchen, men motståndarna var många fler, yngre och bättre tränade. De anföll verkligen hela hela hela tiden. Dock, närkampsstatistiken vann vi! Torsk med 7-0 men ett par rejäla tryckare fick vi in och det kändes i alla fall skönt. Innan mäklaren låser dörren efter ytterligare en misslyckad visning står han/hon kvar. Lägenheten står tyst nu. Om man ser sig om, om man bortser från små löjliga saker är det inte dumt här, tänker vår vän. Alla fel kan ju fixas, allt som behövs är en okej King Cab-snubbe...nån som tar tag i skiten och styr upp det. En ny Kung.

Lördagens laddade lirare

Kalle
Fredrik
Martin
Anders
Kalles bror

Kommer kanske:
Kristoffer
Kalles andra bror

Kommer inte:
Jesper
Leif
Jonas Ö
Magnus

Ny förlust för Barnes Utd i De Djupa Suckarna Hall

Anders Södergren verkar vara en trevlig kille. Han kämpade väl under söndagens OS-tävling. När skidoverallen är ersatt med civila kläder märker man också att han är rätt snygg. Han har ett fint leende med charmiga skrattgropar och hans ögon vittnar om en underfundig och varm humor. När Anders talar märker man att han har tänkt lite innan och svaren på frågorna känns ärliga och personliga. Anders skulle kunna vara en tredje medlem i Kings of Convenience, den vänliga poporkestern från Norge, som är så bra. Små rödlätta lockar, men med en klar brun ton i har han, och säkert kan han spela gitarr och säkert spelar han nåt bra då. Fick jag helt plötsligt veta att jag ska sluta vara den jag är och i stället få vara Anders Södergren skulle jag tycka det var helt okej. Många sämre människor finns där ute, men kanske inte så många bättre. Anders är som sagt skidåkare. En sport där både uthållighet och explosivitet krävs. Han visade en enorm envishet under uppförsbackarna, allra helst ju närmare mål loppet kom. De branta backarna uppför visade sig vara enormt utslagsgivande, men Anders stretade på och alla som såg loppet märkte hur svårt hans medtävlare hade att följa i hans tempo. Tyvärr hade vår vän för dåligt vallade skidor. De må ha varit till hans fördel under de tunga uppförsbackarna, men när åkarna satte av nedför gled Anders kamrater förbi honom. Mot slutspurten fick han ge sig. Både en pigg ryss, en kille från Norge och två italienska killar åkte förbi honom och Anders slutade femma i resultatlistan. Det gick inte vägen, trots att han kämpade så gott han kunde.

Det kunde varit värre. Vi som representerar Barnes Utd vill höja en vänligt målad flagga för Anders. Vi vill ringa till honom och säga att vi vet hur det känns. Inte för att vi någonsin har varit i täten eller att vi har sådär fina hårlockar och sånt, men lite ändå...vi vinner heller aldrig. Men vi har väl det okej ändå. Några har tjejer. Några går utåt med fötterna kanske, men det är okej det med. Vi har bilar. Det är okej. Och jobb ju. Så att...vi ska inte slå ner blicken. Anders, nästa helg har vi match igen. Vi lovar att vi ska gneta som aldrig förr och jag vet att du skulle lova oss, om du någonsin skulle läsa detta, att du verkligen inte kommer att ge dig i första taget under fem-milen. Vi säger så. Kramar från Barnes Utd.

Barnes Utd - DHL ... 3 - 8

Lördagslaget

KOMMER
Jesper
Anders S
Fredrik
Mattias L
Magnus
Kalle
Kristofer

KOMMER KANSKE
Martin
Jonas Ö

Puke and Cry

Det går inte att vinna matcher utan avbytare. Så spelade det ingen roll att Kalle och Robban sprang sig spysjuka på topp. Så spelade det ingen roll att Jeppe och Martin tillsammans med Fredrik i målet försvarade sig med stora risker för den egna hälsan. Är man så trött att man inte orkar jobba hem, eller för den delen, orkar hänga med upp i anfallen, går det inte att vinna. Man måste ha friska ben på bänken. Man måste ha tillfälle att hämta andan.

Barnes gjorde en fantastiskt bra match. I himlen, där man ser saker ur perspektiv som inte har med verkligheten att göra, där ses Barnes som segrare. Där betyder inte typ femte raka torsken någonting. I himlen såg de att Barnes slet. Slet för sitt lag. Slet för varandra. Fem man mot ett monster, ett monster kallat Heder. Att stå på knä, nere i skiten, nere i helvetet och må som ett as, men ändå vägra vika ner sig...där har ni Barnes i lördags.

Okej...torsk med ett noll. Vi som var där tar det ansvaret. Vi torskade. Vi räckte inte till. Men vi står för det och vi gav aldrig upp. De hade kunnat få fortsätta dra oss i skiten tio timmar till. Vi hade ändå inte gett upp.

Helgarmén

KOMMER:
Jesper
Martin
Kalle
Fredrik
Jonas Ö

KOMMER INTE:
Mattias L
Magnus