R:s

Jag läste en krönika i Södermalmsnytt där författaren tyckte det var lite lustigt att fyra av tio läser hans spalt när de är på muggen. Han hänvisade till nån undersökning han läst. Jösses, tänkte jag, så skönt att man bara skriver texter till dataapparater. Det hade onekligen alltid varit med ett visst mått av avsmak man hade plitat ner sina texter om man hade vetat att de ska figureras som underhållning medan det bajsas. Sen fortsatte mina tankar vandra iväg (jag satt på muggen när allt detta slog mig, f.ö.). Skulle våra referat mottagas annorlunda om de lästes under den djupt tillfredsställande situation det innebär att bajsa. Anders, som alltid tycker matchreferaten här på bloggen är så obegripliga, skulle inte han tycka det var i alla fall lite roligare att läsa om våra insatser om han fick läsa om dem på tjotta? Och sen vandrade mina tankar iväg ytterligare, finns det folk som tar med sin bärbara dator när de ska sitta på muggen? Och om så, kan någon i Barnes tänkas göra det? Inte jag i alla fall. Jag vill helst ha nåt sportblad eller just Södermalmsnytt som lektyr. En vanlig Expressen funkar också. Jag vill ta det lugnt och ha det tyst. Hatar att bajsa under tidspress. Precis som mitt målvaktsspel. Inga hastiga och låga skott, då är jag borta. Inga sidledsförflyttningar tack, är för gammal. Och när jag bajsar, inga oväntade dörrklockor, inga telefonsamtal, det ska vara lugnt och stilla. Men är denna parallell densamma för övriga laget? Om vi ser till manskapet på vår senaste match, och ånyo låter tankarna vandra iväg? Martin, kaptenen: Föredrar, precis som målvakten, ett lugnt tempo. Inga hastiga rusningar, inga chansbollar mot anfallet. Han klämmer i sakta mak hemma. Torkar sig omsorgsfullt. Och Magnus då? Givetvis bajsar han med exakt samma minspel som när han spelar fotboll. Eller kör buss. Eller dricker glögg. Ett stoiskt leende. Thats it. Och backkollegan Anders? Lite annorlunda än nyss nämnda trio. Folk som ser Anders låsa in sig på muggen tänker "å nej, den där snubben kommer att ta tid på sig". Men icke! Anders bajsar överraskande effektivt. Snabba kläm, men ändå en oerhört säker torkning. Mycket beundransvärt vilket vittnar om att han är mycket rutinerad. Mittfältet då, med Michael? Han låter oehört mycket. Givetvis de vanliga ljuden man ger ifrån sig under en session på toa, men vidare, han kommenterar allting högt och tydligt också! Folk som är och hälsar på hemma hos Michael och hans tjej påpekar ofta att de har det mysigt, men jäklar vad lyhört det är in till den engelska puben bredvid. Varpå Michaels tjej generat får förklara att...ja, det är bara Michael som...ja, ni vet... Michaels motsats hittar vi i Mattias. Under djup tystnad ger denna väldiga norrlänning den stackars toastolen ett sjukt tungt lass att ta hand om. Tyvärr bajsar han inte så ofta, inte denna säsong i alla fall. Och till sist har vi Johan och Jonas. Johan är en allround-bajsare. Han kan utan ångest göra sina affärer såväl under pulserande diskodunk på en krogtoan som på utedasset i den stillsamma sydsvenska bokskogens sus. En målgörare och målvakt i samma person, ju. Jonas Ö, till sist: Ett unikum av list. Kan smyga in bakom...säg ett elskåp, och med några hastiga krystningar omedelbart framkalla en betydande fara eller obehag för sina motståndare. Några hastiga torkningsdrag med ett par löv och sen straight back to business!

Men är vi bra på att bajsa i Barnes Utd då? Tja, sådär. Om man vänder på parallellen och ser saken ur fotbollsperspektiv skulle man kunna säga att vi under de senaste två matcherna har spelat rätt hyggligt. Passat helt okej och kommit framåt och sådär. Brister finns i målskyttet och hos målvakten. Men det går i vågor, helt plötsligt nån match sätter vi kanske vår enda målchans och målis tar allt, fast lagspelet är uselt. Precis som när man ska bajsa vet man aldrig. Ibland är det perfekt. Man sätter sig efter en dag på jobbet. Telefonen är tyst och ingen ringer på dörren. Reportaget från engelska ligan som man sitter och läser är lysande och det pågår i flera sidor. Man mår som en prins. Sen minns man vad man verkligen poängterade för sig själv tidigare på morgonen. Köp toapapper på väg hem från jobbet! Finns ingenting hemma nu! Och när man kobent och äcklad står i köket med jeans och kalsingar vid fötterna och rotar i nån låda efter kräftservetterna man har för sig man sett så inser man vilken jävla korpnivå man befinner sig på.

Torsk 3 - 1.