Tisdagslaget

Match 19.30. Anmälan via kommentarer. Heja Barnes!

Barnes United 2008

Från vänster till höger, stående: Klelix Barnes, Christian Barnes, Anders Barnes, Magnus Barnes, Idefix Barnes, Martin Barnes.
Sittande: Fredrik Barnes, Miraculix Barnes, Ville Barnes, Jonas Barnes, Johan Barnes, Kalle Barnes.

Frånvarande vid fotograferingstillfället: Patrik Barnes, Robin Barnes, Kristoffer Barnes, Jonás Barnes, Magnus II Barnes

I Worked Myself Up From Nothing

Ragla omkring avsupen och jävlig längs Hornsgatan har väl alla gjort någongång i sitt liv. Lundell sjöng ju till och med om det i klassiska Rom I Regnet. Med andra ord, det är inget konstigt med att vingla omkring på den vältrafikerade pulsådern genom Söder. Raglade avsupen och jävlig gjorde även den gamla tanten jag mötte på väg till korpbilen. Det var en halvtimme kvar till kick off och både Anders och Martin skulle hämtas upp innan resan över vidderna mot Vällingby kunde inledas på allvar. Jag väntade på grön gubbe, sportklädd och frisk. På andra sidan gatan stod bilen. Då ser jag hur en tant, 65 plus, kommer vankandes åt mitt håll. Hon var nog hel och ren på morgonen, men nu hade många timmar gått sedan dess och även om hon inte såg ut som ett vrak var det tydligt att hon inte levde ett sunt liv. Hon gick tungt framåt. Hon hade pissat ner sig. Manchesterbyxorna var betydligt mörkare runt grenen och ner efter låren. Hennes ögonlock var nästan helt slutna. Solen gav henne på käften. Rositan bankade i hennes huvud. Plötsligt kände jag mig starkt berörd av hennes vämjeliga anlete och när hon blott hade några meter kvar innan hon skulle passera mig harklade jag mig och hojtade:

- "Hallå där, tant! Gaska upp sig! Jag har besökt din porfyrgrav också, jag har levt i samma elände. Och se på mig nu! Se så stark och frisk jag är!"

Hon blängde trött. Sluddrade "Va vill du? Ja orkar inge Jehovas nu.."

- "Jehovas?", svarade jag rappt. "Å nej, jag är inget vittne, jag är en Barnes Utd-kille! Nu ska jag tala om för tant att vi i Barnes har gått igenom precis samma elände som du (här föll jag in i ett sakralt darrande tonläge). Vi vet hur år av dåliga skördar känns. Förra året och åren innan dess var mörka kapitel i vår historia. Vi föll ner genom division efter division. Men nu ska tant få höra! En morgon för sex veckor sedan talade en röst till oss och sedan den dagen ser vi ljuset! Jag ser att tant är tärd och trött. Det var vi också. Men ljuset har fått våra hjärtan att börja slå igen!"

Hon såg om möjligt än tröttare ut. Försökte passera mig. Men med list (och ett kryddmått fysik) lyckades jag tränga in henne mot ett elskåp som stod jämte fasaden på huset. Hon var fast. På ett bra sätt. Ty samtidigt som hon lyssnade på mig kunde hon vila lite mot elskåpet. "Kan du inte låta mig vara?", sa hon uppgivet.

"Tant ska veta hur miserabla vi var", fortsatte jag. "Vår kapten, Martin du vet, han gjorde många fler självmål än mål framåt. Denna säsong sprätter han in stänkare i motståndares mål från eget straffområde!"

"Nåja", sa tanten lakoniskt.

"Och Magnus", fortsatte jag, "han bara satt i sin buss och mölade i sig korv och pucko dagarna i ända. På planen var han vår värsta buse. Men denna säsong formligen flyger han fram och alla brytningar är perfekta! För att inte tala om sydsvenske Anders. Från att ha levt ett liv i marginalen på TV 4 är han nu plötsligt som tio år yngre. Han sprintar kanten fram likt en hormonstinn Gardell på sjömansskolan! Och Christian! Förut kom han så bakfull att han inte ens var sugen på cigg efter matcherna. Se på honom nu! Innan domarens pipa ljudit färdigt har han ciggen tänd! Och som han spelar! För att inte tala om Kalle! När vi var som djupast ner i dyn fick vi ha tre av hans bröder med i laget som baxade omkring på honom. Nu...tre mål så långt. Fantastiskt! Och Ville såklart! Förr fick han knappt fram bollen när han sköt. Nu kan han dunka på bollen 50 meter upp i luften".

Tanten gnuggade sig trött i ögonen. "Han sydsvensken, han känner jag igen. Parlamentet, va?", sa hon och jag nickade belåtet till svar.

Jag hade här blivit rejält uppeldad och jag kände hur energin formligen sprutade ur mig. "Se på dig själv", sa jag, "hål i skorna och trasig jacka. Men du ska veta att allt kan bli bättre. Positivt tänkande, tant! Se på Janne! Förra säsongen satt han bara vid datorn och betalade medlemsavgiften, nu kämpar han så skägget krullar sig! Och Patrik! Han gör helekopterfinten i år. Förra året fick vi hjälpa honom knyta skorna. Och ungdomarna Mattias och Succé såklart. Från att ha varit två finniga lunarmedlemmar, som på sin höjd kastade snöbollar på folk med glasögon, är de nu två friskusar som åker bil och tutar på guss och tatuerar sig och muckar med domaren! Härligt! Jag vill också att tant ska veta hur jobbigt Robin har haft det under föregående säsonger. Dyster och trött. Men sedan sex veckor tillbaka pinnar han runt som en skolreseklass på Drottninggatan längs sin kant".

Tanten ville gå vidare. Och jag var sen. Anders och Martin väntade. Jag försökte avsluta: "Jag vill att tant ska förstå att bara ni försöker lite hårdare kan allt bli bättre. Johan försöker också. Även om inte han har kommit lika långt som sina lagkamrater än. Men alla måste få skynda i sin takt. Johan gjorde ett mål förra säsongen och jag tror ljuset kommer ge honom styrka att göra ett i år också."

"Den fan", sa tanten, "han betalde inte sin runda på Gröne Jägaren förra veckan. Jag och Stickan fick dela på notan. Han bara drog, jävla Johan". Jag stack åt henne en hundring för hennes utgifter och sneglade samtidigt på elskåpet. "Örtquist", sa jag fullt logiskt. "Där har du en som verkligen vet hur man tänker positivt. Lär dig av honom. Han kommer hem från jobbet, matar och nattar två ungar, springer och köper sushi till sambon, åker på kvällsseminarium, tar en öl efteråt...och sedan, när han kommit hem, börjar han göra sig i ordning för korpmatchen. Och inser att den är slut för fem timmar sedan. Men tanken och intentionen är en gudagåva!"

"Det var ett jävla jidder om er gudagåva till korplag", sa tanten och började masa sig vidare, "snart ber väl motståndarna om ursäkt när de gör mål och ber att få målet underkänt också..."

Jag stirrade uppgivet på henne. "Är tant från vettet?", frågade jag. "Det vore ju sinnessjukt!" Hon gick vidare på Hornsgatan. Solen sken på hennes nerpissade röv.


Barnes Utd - Zoolanders 3 - 1

Tisdagens ännu starkare serieledare

Tisdag 20.15. Svart tröja. Anmälan via kommentar.

Bildreportage - En tisdag med Kungen

8.47 - Svarar på Lasses SMS


10.40 - Hittar guidebok som tysk turist glömt!

12.14 - Ultraljud visar att det blir en tjej


20.49 - Kalle gör 1-0. Den tidigare felfrie målvakten gör en matchavgörande tabbe
20.57 - Robin petar in 2-0 efter mönsteranfall


21.14 - Tack för match! Det är typ 14 minusgrader i Vällingby, men Kungen är nöjd med dagen: Henke ska spela EM, han ska få en flicka, han har spöat Coach i Wii-PES och sedan sett sitt älskade Barnes vinna med 2-0, ett resultat som innebär ofattbara tabellraden "5-0-0 13-3 15p".

Tisdagens serieledare

20.15, Vällingby BP.
Svart tröja.

Anmäl er via kommentarer.

What happens in Vällingby...

Tisdag 6 maj 09.52 AM lokal tid, i korridoren på 17:e våningen, Caesars Palace, Las Vegas. Andfådd och med den röda piccolohatten i sin hand lämnar en ung hotellanställd i rask takt ett sjavigt hotellrum med uppspärrade ögon. Han tar upp sin lilla komradio och anropar vaktchefen. "Sir, we have an emergency in room 309....yes.....no, you really have to hurry....it has to be done now....ok...I understand....b-b-but....ok....yes, just like in the drill we had, but worse...well, it had to happen sooner or later....ok, I'll do that but please hurry......yes, and bring a firehose!"

Tisdag 6 maj, Vällingby BP, strax efter klockan 18 lokal tid. AC Milan ser till åren komna ut. Men de har fina tröjor. Barnes är bortalag och ser ut som trapetsartister från en kringresande cirkus i sina benvita tröjor med diverse motiv. Robin hittar knappt sina lagkamrater när han stövlar in på planen efter att i panik ha inhandlat ett par benskydd på den strategiskt väl belägna sportbutiken i Vällingby Centum. Snöblind. Fredrik kommer lite sent och tar en kvart på sig att byta om. Alla väntar. När han till sist kommer ut applåderar såväl Barnes som motståndare. Clark Kent he ain't. Avspark. Böljande spel i två minuter, sen dänger Kalle in 1-0. Därefter tar Barnes taktpinnen och styr spelet ganska stabilt med resultatet att Patrik kan raka in 2-0 (att Patrik då och då tappar flåset har fått sin förklaring. I bilen hem berättar han nämligen att han bara är två år yngre än SVT:s Mats Nyström. Det vill säga 44 år. Jobbigt i sammanhanget är att Patrik själv ser sig som 31. Åldern kan även förklara varför basen i ett av landets största rockband låtit extra otight på sistone). Mer Barnes - sedan pausvila.

Femton minuter tidigare, i rum 309 på Ceasars Palace, Las Vegas. Anders sitter på sängkanten och tittar håglöst ut över det eviga neonskådespel som pågår utanför fönstret. Han har tappat begrepp om tid och rum. Det lilla Eiffeltornet ser mycket större ut än det gjorde några timmar tidigare. Men färgerna är blekare. Mycket blekare. Han sippar på en Miller Lite och drar en djup suck. "Rött", tänker han, "det skulle ju bara blivit rött". Så intensiv som hans planering hade varit, så detaljerat och minutiöst han undersökt oddsen, skapat formler och - i sitt huvud - överlistat systemet skulle det ju vara idiotsäkert. Svart förlorar ju nio gånger av tio, det vet man ju som rutinerad Barnes-räv. Hur kunde det slå fel? Han slår på tv:n och zappar runt. Ingen TV4, ingen Johan Glans, ingen tröst. Sorlet från alla lycksökare på casionoplan och rasslandet från enarmade banditerna hörs ända upp till 17:e våningen. Anders slår av tv:n, drar en kudde över huvudet och längtar hem. Hem till Barnes United och Vällingby BP.

Andra halvlek på just Vällingby BP handlar mer om ett bakåtpressat Barnes som - med lite hjälp av en passiv domare - klarar att freda målet och utöka till 3-0 genom en märklig situation där en lång utspark från Martin når motståndarhuvud som blundande nicklobbar över egen målvakt. Här nånstans åker även en motståndare ut efter upprepat gnäll. Oklart varför gnället uppstod, men orsaken kan stavas Magnus. Mjuk som en tortilla på insidan fast hård som en blåbuss utåt sett. Pipan ljuder och Barnes dunkar rygg med sin fjärde raka seger bakom sig.

Las Vegas igen. Caesars Palace. Klockan visar 09.50. Lokal tid. Anders öppnar ögonen, reser sig mödosamt upp till sittande position och slår på tv:n igen. Han zappar sig genom hundratalet kanaler. Talkshows, reklam, predikanter, reklam, amerikansk fotboll, reklam, reklam, reklam. Men ingen Johan Glans. Inte ens en Anders S. Nilsson eller Henrik Hjelt. Anders hand kramar fjärrkontrollen allt hårdare. Han blickar mot sin mobil. Det hade ju varit så enkelt. Bara ta upp telefonen, ringa Magnus och få höra de bekräftande orden - "Vi torskade såklart. Backlinjen föll ihop totalt. Lämna mig aldrig ensam med den tanige filmarbetaren igen. Lova det!". Anders biter sig hårt i läppen. Greppet om fjärrkontrollen släpper en aning. Han reser sig upp och vandrar bort till mobilen. Precis när han ska ta upp luren vibrerar den till. Ett meddelande. Från Magnus. Han lyfter upp telefonen, öppnar knapplåset och klickar med darr på handen upp meddelandet. "Tre baljor framåt. Vi höll tätt bakåt. Och Glans REGERADE i söndags kväll!". I samma sekund som det ringer på dörren kastar Anders mobiltelefonen rakt in i tv-rutan, som studsar bort, välter ett levande ljus som tänder eld på den lilla Keopspyramid i halm - ett av de 12 underverk som finns runtom i rummet - som vilar utanför toaletten. Dörren öppnas och en ursinnig Anders glidtacklar en förvånad roomservice-kille som lyckas resa sig och spring därifrån. Anders ligger kvar på den solkiga heltäckningsmattan med ett rejält brännsår på höger lår. I ögonvrån ser han hur piccolon tar upp en komradio och rundar hörnet.

AC Solna - Barnes United 0-3

Ett allvarligt misstag

Martin här. Jag är dum i huvudet.
Veckans pausfågel ska vara bofink. Inget annat.
Kombinerat med en gren och en dator är det en fungerande pausfågel.
Kudos till Jonas Ö och Kristofer som ändå lyckats få igång första pausfågeln. Ni andra får gärna försöka igen...

Bofinken.

Tekniskt avbrott

I väntan på Martins matchrapport erbjuder vi veckans pausfågel:




Koltrasten

Tisdagens herrar på täppan

Tisdag 6/5. Kl. 18.00. Tag med vit extratröja.
Anmälan via kommentar.