"Hörru domarn, haru nån gång låtit skinkorna smaka på en Toyota Atlet?"

Dubbelrapport i miniformat:

Match 1. Ganska händelselös historia som utvecklades till skogstokig Hawaiifotboll i slutet. Motståndet kändes ungefär som lagen vi mötte förra säsongen, fast då hade vi vunnit. Nu kroknade vi tidigt och hade på tok för dålig skärpa i såväl uppspel som avslut.

Match 2. ICA-gänget från tidigare säsonger hade kickat några av grabbarna från ostdisken och ersatt dem med ett resligt gäng från lagret. Många var de också - samtidigt som Barnes led med en ynka avbytare, stoltserade Icander (minns någon honom? Janne? Fredrik?) och hans mannar med två fulla lag. Klassiska Barnesodds, alltså. Och det började ganska klassiskt också. Böljande och dåligt spel från båda håll, fast med den lilla skillnaden att motståndarna skickade upp sina lagerresar i hög press från första början. Vilket dessvärre också belönade sig. Efter en tilltrasslad situation dukade domaren under från de överliggande hoten om en gaffeltruck uppkörd i gryngången och gav lagerförmännen en ytterst billig straff. Barnes tredjemålvakt (aka coach) gick åt rätt håll men med en stelopererads hastighet. 0-1. Sedan är det inte mycket mer för publiken (Succé-Eriks syrra) att roas av. Fåtaliga målchanser åt båda håll. Dock ännu färre framåt än bakåt. I slutet handlar det bara om att rensa loss, då ett tröttkört Barnes inte mäktar inte ta sig över mittlinjen. Sur torsk, men vi förtjänade inte mycket mer heller. Säsongsstarten har lämnat mer att önska från bra precis alla lagdelar. Fast, det är klart - vi har inte släppt in ett enda spelmål ännu. Å andra sidan har vi inte gjort några mål framåt heller. Alls.