Drug Thursday
Undrar om Mews nya platta infriar förväntningarna? Den förra var ju så fin...titta, björkarna börjar verkligen gulna nu. Tänk, uppe i stugan på landet, där måste backen vara så där härligt lövsparkarlockande nu. Måste kratta. Oj, en röd V40. Snygg. Titta, där är Anders...han har en gammal bil...är gruset nykrattat här idag månne? Undrar vem som gör det? Vanliga domaren, förresten, var är han? På bio? Sitter han och tittar på Kalle och chokladfabriken? Låter konstigt...nä, han är nog bara förkyld. Eller på nåt jobbgrejs...oj, här kommer ett anfall...nä...men de kom över halva plan nästan i alla fall.....zzzzz...zzzzzzz....zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz....zzzzzzz zzzzzzzz zzzzzzz...zzzzzzzzz.....host! oj....zzzzzz...zzzzz....vafan nu då? Aha, halvtid.
Ok, ni fattar. Vi hade bollen 97%, domaren 2% och motståndarna 1%. Kul var det inte och effektiva var vi inte, men satan vad vi sopade banan med de röd-svarta.
"Andra halvlek", som Roger Blomquist på Sportspegeln stånkande säger när han är uppe i Sundsvall och gnäller. Ett mer fokuserat Barnes kliver in. Nu jävlar! Och så började trökandet igen. Anfall på anfall. Trök trök. Det skulle dröja ända till den 14:e minuten innan något hände. Men då exploderade det. Två riktigt snabba strutar, två riktigt snygga mål. Riktigt fina passningar föranledde målen, Ville som dansade Kurre-dansen och passade Kungen på foten och typ vice versa fast Martin och Janis var där också och helt plötsligt ledde vi med två noll. Och om det var ofokuserat innan målminuten så blev det rent psykedeliskt efter. Linjerna blev röda och började sjunga luciasånger, domaren flög till Kos, fast Kos bestod bara av soppa och TarMach simmade i soppan och deras huvuden var grå, som telefoner.
När psykosen var över ledde vi fortfarande matchen. Förvisso ett mål i arselet, men thank god - inga fler. Barnes skärpte sig, säkrade hemåt, höll bollen inom laget och sen tog matchen slut. Ganska ok, på nåt sätt. Inte skitbra, men helt ok.
TarMach - Barnes Utd 1 -2
Barnes:
Målis: Fiffi
Back: Anders, Martin, Kungen (en strut)
Mitt: Ville (en strut), Janis, Peter
Topp: Kalle och Robert faktiskt.
Ok, ni fattar. Vi hade bollen 97%, domaren 2% och motståndarna 1%. Kul var det inte och effektiva var vi inte, men satan vad vi sopade banan med de röd-svarta.
"Andra halvlek", som Roger Blomquist på Sportspegeln stånkande säger när han är uppe i Sundsvall och gnäller. Ett mer fokuserat Barnes kliver in. Nu jävlar! Och så började trökandet igen. Anfall på anfall. Trök trök. Det skulle dröja ända till den 14:e minuten innan något hände. Men då exploderade det. Två riktigt snabba strutar, två riktigt snygga mål. Riktigt fina passningar föranledde målen, Ville som dansade Kurre-dansen och passade Kungen på foten och typ vice versa fast Martin och Janis var där också och helt plötsligt ledde vi med två noll. Och om det var ofokuserat innan målminuten så blev det rent psykedeliskt efter. Linjerna blev röda och började sjunga luciasånger, domaren flög till Kos, fast Kos bestod bara av soppa och TarMach simmade i soppan och deras huvuden var grå, som telefoner.
När psykosen var över ledde vi fortfarande matchen. Förvisso ett mål i arselet, men thank god - inga fler. Barnes skärpte sig, säkrade hemåt, höll bollen inom laget och sen tog matchen slut. Ganska ok, på nåt sätt. Inte skitbra, men helt ok.
TarMach - Barnes Utd 1 -2
Barnes:
Målis: Fiffi
Back: Anders, Martin, Kungen (en strut)
Mitt: Ville (en strut), Janis, Peter
Topp: Kalle och Robert faktiskt.
posted by Barnes United at 9/23/2005 03:29:00 em
2 Comments:
Trots allt en godkänd avslutning på säsongen, sett till de 3-4 sista matcherna. Nästa år - då jävlar.........yeah right. /Örtis
Fick nästan dåligt samvete över vinsten igår, dom var ju så snälla och försynta. Sprang ju tom och hämtade bollen åt en när man hade hörna. Aja, skönt med vinst.
/Ville
Skicka en kommentar
<< Home