Hoping and Waiting

Målgörargänget kunde inte komma denna kväll, det var massa annat i vägen, så vi visste att det skulle bli en knepig kväll, vi som kom till Abrahamsbergs höstblöta grus. Ok, Kungen har gjort rätt många baljor och Anders ett par, men det känns som en övermänsklig börda att bära för blott två man, det där med att scora för Barnes. Fan, denna säsong har vi svårt att göra mål på vägkoner , hur ska vi göra nu när vi står öga mot öga med ett tabelltopplag? Men nä...Patrik måste repa med bandet och Christian måste på Djurgården och Tremåls-Janne måste på sitt...


Patrik repar med bandet...

...och Tremåls-Janne var hemma med ungarna.

Men Succé anslöt! Hans samarbete med Kungen satte ju spår i Barnes historiebok för några år sedan och nu skulle kanske det upprepas...det där snabba och kloka samspelet. Ungdom och vishet. Men åren har gått och Succé har lagt på sig massa kilon och även om Kungen förvisso fortfarande är vis så fattades det något denna kväll. Lugn och ro kanske. De jagade runt oss, verkligen, våra motståndare.

Men Johan var där i alla fall. Han fick vår bästa målchans i matchen, men tyvärr missade han öppet mål. Eller rättare sagt, han missade bollen. Om han hade träffat bollen hade han missat öppet mål. Rätt ska vara rätt.

Kort målkavalkad i arselet: Första var ett skott rakt framifrån intill stolpen. Fiffan låg som en magsjuk daggmask och sträckte sig efter det lösa skottet. Det var inget vidare skott, men som alla vet: korpmålisar är korpmålisar.

Fiffan försöker förklara sig efter sin tabbe.

Tvåan i arselet var snyggt. En av många långbollar på vindsnabb anfallare och en halv-volley i farten: Pang i nättaket. Snyggt! Och tredje målet mot oss var snarlikt, men denna gång lobbnickade samma snubbe över Fiffan.

Trots allt, det var en trevlig kväll. Motstånd var riktigt bra, men vi lät aldrig de få lugn och ro. Barnes anfallare jagade hela tiden och vi störde och avbröt massor av uppspel, bara genom att springa och vara sjukt dryga. Försvaret gjorde också en gedigen insats, trots målen. De två målen som föll i andra halvlek var ju kontringar när vi pressade på för reducering.

En okej torsk, för att understryka vår korpmentalitet ("Naj! Naj!", ropar Martin här, "Ingen torsk är okej!". Han är så allvarlig jämt! Jag tycker vi var rätt bra i alla fall).