Tiden ur led
Det är en timme kvar till avspark i inomhuspremiären. I bilstereon hör fem Barnesspelare andtrytande, andtrutande… ja, till och med armbrytande tongångar från förr. Ett gammalt kassettband med Bommens årsbästalista från 1990 har letat sig fram ur gömmorna. Det hörs jubel över Charlatans och Pixies, mummel från Easy, späd sång från Sundays och gitarrlarm från Ride. Lasse Aldman är i toppform men avbryts plötsligt av Ekot som talar om George Bush och Dick Cheneys planer på att invadera Irak. Tiden är ur led – men allt är som vanligt. Eller tvärtom. Det känns som att allt kan hända.
Idag ska Stekarna rövknullas. Det är hatmöte och ondskan ska sättas på plats. I Brommahallarna samlas nio intelligenta Barnespojkar. Det här är pojkarna som har sett tusentals matcher på TV och som alltid har vetat hur det ska göras men aldrig har kunnat göra det själva.
Stekarna har nya tröjor. De är jättefina. Stekarna försöker spela fotboll. Det går inte så bra. Nytt för i år är att det inte finns några sarger och Stekarna har svårt att hålla sig innanför linjerna.
Barnes har svarta, gråa, dassiga, gamla tröjor. Men spelet är andtrytande, andtrutande, ja, till och med armbrytande vackert! Positionsspelet har aldrig varit bättre. Alla rör sig, även utan boll! Och alla rör sig rätt!
Vi går till halvtidsvila med ledning 4-1. Barnes ser helt chockat ut. Vad har hänt? Så här bra är väl inte vi?! Kalle har finslipat skott och teknik den senaste månaden och tar emot, löper och fördelar. Ett anfall startas med att Jonas driver upp i mitten, spelar ut till Martin på högerkanten som crossar till en Kalle i perfekt balans som med sträckt vänstervrist dundrar in 3-0. Kristoffer stjäl bollar, tacklar och passar, skjuter och sliter. Precis som vanligt. Men idag sätter han bollarna. Mattias fötter är som fötterna på killen i Goal, men med skillnaden att när man tittar upp över midjan så ser Mattias fortfarande ut som en fotbollsspelare. Ville gör precis som han vill. Fredrik plockar vad som helst, hur lätt som helst. Jo, visst släppte han in ett friläge i andra halvlek, men bara för att Stekaren missade finten. Framför Fredrik bryter, passar och leker Magnus, Martin, Jesper och Jonas på sin planhalva.
I andra halvlek dödar vi matchen med ett snabbt mål. Det är över; båda lagen börjar bli för trötta för att något mer spännande ska hända. Jonas misslyckas med några finter, bränner några frilägen, Jesper går bort sig några gånger på mittplan, Martin skickar några inlägg i intet. Men vad gör det? Ett mål vardera till fastställer slutresultatet till 6-2.
Barnes vann sin inomhuspremiär. Har aldrig hänt förut. Överlägset och med ett imponerande spel. Har aldrig hänt förut. Stekarna var trevliga och försökte inte fuska till sig fördelar. Har aldrig hänt förut. Domaren var bra. Har aldrig hänt förut. Alla i Barnes var bra. Har aldrig hänt förut.
Tiden var ur led och det tackar vi Lasse Aldman för. Vi saknar honom och hans andtrytande, andtrutande och armbrytande radioröst.
Idag ska Stekarna rövknullas. Det är hatmöte och ondskan ska sättas på plats. I Brommahallarna samlas nio intelligenta Barnespojkar. Det här är pojkarna som har sett tusentals matcher på TV och som alltid har vetat hur det ska göras men aldrig har kunnat göra det själva.
Stekarna har nya tröjor. De är jättefina. Stekarna försöker spela fotboll. Det går inte så bra. Nytt för i år är att det inte finns några sarger och Stekarna har svårt att hålla sig innanför linjerna.
Barnes har svarta, gråa, dassiga, gamla tröjor. Men spelet är andtrytande, andtrutande, ja, till och med armbrytande vackert! Positionsspelet har aldrig varit bättre. Alla rör sig, även utan boll! Och alla rör sig rätt!
Vi går till halvtidsvila med ledning 4-1. Barnes ser helt chockat ut. Vad har hänt? Så här bra är väl inte vi?! Kalle har finslipat skott och teknik den senaste månaden och tar emot, löper och fördelar. Ett anfall startas med att Jonas driver upp i mitten, spelar ut till Martin på högerkanten som crossar till en Kalle i perfekt balans som med sträckt vänstervrist dundrar in 3-0. Kristoffer stjäl bollar, tacklar och passar, skjuter och sliter. Precis som vanligt. Men idag sätter han bollarna. Mattias fötter är som fötterna på killen i Goal, men med skillnaden att när man tittar upp över midjan så ser Mattias fortfarande ut som en fotbollsspelare. Ville gör precis som han vill. Fredrik plockar vad som helst, hur lätt som helst. Jo, visst släppte han in ett friläge i andra halvlek, men bara för att Stekaren missade finten. Framför Fredrik bryter, passar och leker Magnus, Martin, Jesper och Jonas på sin planhalva.
I andra halvlek dödar vi matchen med ett snabbt mål. Det är över; båda lagen börjar bli för trötta för att något mer spännande ska hända. Jonas misslyckas med några finter, bränner några frilägen, Jesper går bort sig några gånger på mittplan, Martin skickar några inlägg i intet. Men vad gör det? Ett mål vardera till fastställer slutresultatet till 6-2.
Barnes vann sin inomhuspremiär. Har aldrig hänt förut. Överlägset och med ett imponerande spel. Har aldrig hänt förut. Stekarna var trevliga och försökte inte fuska till sig fördelar. Har aldrig hänt förut. Domaren var bra. Har aldrig hänt förut. Alla i Barnes var bra. Har aldrig hänt förut.
Tiden var ur led och det tackar vi Lasse Aldman för. Vi saknar honom och hans andtrytande, andtrutande och armbrytande radioröst.
5 Comments:
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
undrar när rapporten kommer...
Wow, vilket jäkla epos till matchrapport! Underbar läsning. Skulle gärna vidarebefodra detta till Saint Aldman himself, slår vad om att han skulle fälla en liten sockertår efter de härliga orden.
observera att ordet "sockertår" inte bara flirtar med det indienaivistiska gullspråket som förekom i parti och minut i alla fanzines, utan även är en Hegerforsare av rang. Om nu en Hegerforsare kan vara något som är av rang.
Ryktet om Barnes storhet har spritt sig ända ner till Calcuttas utkanter där man läser och undrar vad som hänt. En seger innan jul?!?!?! Hur skall detta sluta?
//anders
Skicka en kommentar
<< Home